Du föll & du stod med dina fötter på vår jord, du tog kort på mig, samtalet innan du dog. Du var den ängel min gnista, mina tårar följde dig till din kista.  

Allt du gjort, allt du sagt & allt du trott, trodde allt var bra, kommer ta dag för dag. Du kommer aldrig bli glömd eller bort tänkt. De är så många minnen som du skänkt.

Min vän jag kommer aldrig glömma dig. Så som du fanns här för mig.  Min vän jag kommer aldrig glömma dig, du fanns här tills dagen du dog, en del av mitt liv försvann när du dog. Du var den jag älska ända tills natten du dog.  

En saknad är samt en längtan, längtan efter dig. Min vän jag kommer aldrig att glömma dig, du fanns här, en del av mitt liv ja de försvann när du dog, du var den jag älska & sommartid förstod.  När jag fortfarande håller din hand, när jag kan känna dina andetag.

Det är så de ska va, men det är bara en dröm, för du har lämnat vår jord.  Du somna sakta in, dina andetag blev historia den natten du dog, men din hand är fortfarande i min. Det är som du kommer aldrig bli glömd, du finns i mitt hjärta min vän.

Den platsen i mitt hjärta, är som ljuten för dig, ditt namn står med guld i mitt hjärta.  För mig är du inte borta, det är bara dina andetag som försvann natten då du dog. Längtan efter dig är oändlig. Du fanns här för mig, min vän jag kommer aldrig glömma dig...

Det var då tur att ja snart ska på innebandy med Belle, för jag har bara kollat på film till svenskan och suttit vid burken hela dagen, så de skulle bli skoj oh få komma ut.
Ihho innebandy i Dalby ikväll med Belle, så sjukt skoj vi hade! Många konstiga människor vi träffade på bussen och på stationen i Lund! Pojkar som började sjunga och ungar som snackade om säkerhetsbälte på toa!! xD Ja mkt hände iaf innan vi var i Dalby. Sen kom vi ju dit oh ja då va vi lite förvirrade både jag och Belle, vi tyckte att motståndarna såg skit små ut. Men sen kom vi på att de va de små 93-94 som spelade innan de vi skulle kolla på. Haha, så smarta va vi xD Sen kom de då, den matchen som vi skulle se, men där blev vi osså lide förvirrade för vi satt och snackade om två olika personer. Men sen fattade vi de till slut! Sen va de ju den där pojken Belle, eller hur va de nu? ;]
De va ju så synd om honom. Den ”lille” pojken som inte våga fråga, som sedan skulle lura sin lillebror till att göra de.
Men han vågade inte han heller! Så sött, syskon kärlek av den högre graden kallas de där! Det kom vi fram till jag och Belle. Fanken osså hann inte se hela matchen men laget som skulle segra ledde med typ 3-0 så de va lugnt ;] Stack sedan till Konsum och köpte lide godis, avlägsnade oss sedan från ett par konstiga typer som väntade på bussen.
Usch, de skulle med samma buss som vi, vilken otur! Men vi överlevde och det var huvud saken! Sen fick vi skiljas åt på stationen för Belles mamma va där! Väntade sedan på bussen, oh nu sitter ja här oh ja väntar på att min älskling ska ringa =D

Kommer sakna dig fast att du är som du är. Vi har så skoj tillsammans. Jag kommer ihåg t.ex. när vi tog den här bilden, haha som vi garvade. Sen försökte vi och ta en ny. Men de funkade inte speciellt bra! Men, men så kan det va när man har så skoj tillsammans. Kommer alltid va din vän, haha så mycket skit vi hittat på tillsammans du jag och Marre haha. Som ni kanske ser på den här underbara bilden, men jag tog ju så klart inte den värsta. För den hade ni då svimmat av o se! Eller vad säger ni Marre o Oskii? Älskar er två, tillsammans har vi så skoj och det ska vi fortsätta att ha!

Can I be your best friend baby?
I want you 'round me all the time, every day and every night.
Just you, you are the only one for me baby.
Can you not see what you mean to me?
Okay then we gets the talking, and then we get the touching.
If we get pass the phone games we'll be fucking oh oh come on baby…      
I kiss like the French therefore my tongue in your ear grr did you like it?  
Can I be your best friend now baby?
If you promise you'll be mine!I want you baby, just you never somebody ells.    

Plötsligt blev minuter till sekunderna, allting snurrar bara runt, runt. Känner mig så svag, en stor tomhet jag aldrig tidigare upplevt har smugit sig på mitt inre & jag vet inte vad jag ska göra.  Den har nu & för alltid blivit min verklighet.
Jag knyter sakta min hand, men känner inte mina fingrar. Handen är som förlamad. Jag blickar mot min spegelbild, men kan inte uppfatta den som förr. Älskling jag känner inget, inte som förr, du har gjort mig helt tom. 
Från första stund tvivlade jag så, vägrade inse att det faktiskt finns en sista kyss, såväl som en första. Jag blundade för tanken, men nu har sanningen tagit över & verkligheten smugit sig på.  Jag tar upp ett fotografi ur min ficka, ett fotografi på dig.
Min hand darrar som aldrig för, du lyser. Men åter igen straffas jag av min egoism, den piskar mig. Önskar att jag fortfarande kunde kalla dig min & inte bara i mina drömmar. Även om du inte skulle vara lycklig.  Jag kan plötsligt tänka klart & slås bara av en enorm smärta under bröstkorgen. Mina ben viker sig, känner mig svag & jag tvingas lägga mig ned. 
Det är just i de ögonblicket jag känner det. Blod. En skrikande tomhet inom mig & blod. Det snurrar igen, allt snurrar.  Ögonlocken börjar kännas tunga, sakta stängas, för att aldrig mer öppnas. Jag är på väg bort. Bort från verkligheten, somna in i min ensamhet... 
Men älskling, du glömde lägga tillbaka mitt hjärta. Nu lämnar jag denna värld, nu & för alltid. Slippa känna smärtan inom mig & kämpa mot verkligheten…               

Regnet döljer mina tårar som rinner ner från min kind, regnet är som smink, döljer det som ingen vill visa. Varje liten droppe regn är tårar för mig, de faller ner på mig. Alla behöver inte veta, regnet finns där då jag behöver de. Mina salta små tårar blandar sig med himlens tårar, vi gråter tillsammans, ingen som ser vad som händer. De tror att det regnar och att jag bara varit ute i regnet och gått. Då jag, gråtit små salta tårar bara för din skull. Då jag kommer in, är det ingen som ser mina tårar, skyndar mig in i duschen, ingen som vet, ingen som hinner se. Så är jag där, långt borta.  
Duschen döljer mina tårar, duschen finns där, ingen som ser mina tårar allt sköljs bort, ner i en brun och iväg långt, långt bort. Ingen som vet något, ingen som såg något.
Kudden finns där när jag ska sova, den tar åt sig mina tårar, döljer dem för en stund, den finns där, något som jag kan krama när du inte är här.
Täcket, så stort och mjukt, finns då jag vill försvinna bort, bort från de jag kallar verklighet. Drar det över huvudet och sen är jag borta, i en annan värld för en stund. Täcket döljer mina tårar, drar åt sig varje liten tår och lämnar även ett litet spår. Så att någon ska förstå. Spåren du kanske inte kan se men jag vet, de fanns där som tidigast igår då jag skulle somna. Gråtande till söms varje kväll, utan dig vid min sida. Allt detta besvär just för dig, försöker dölja mina tårar.
Vill inte, att någon ska veta, att någon ska se. Du är den enda som någonsin får se mina salta små tårar som rinner ner från min kind. Men inte nu, för du är inte här, men snart ska du få se mina tårar sakta rinna ner från min kind.
De ända jag vill är att du ska veta att jag älskar dig. Vill inte att de ska regna, vill inte att regnet och duschen ska dölja oh ta emot mina tårar, jag vill inte krama min kudde, jag vill inte försvinna ner under täcket. De ända jag vill är att gråta i din famn och krama dig hårt, få försvinna in i din varma famn. Bara ha dig nära, för det är bara dig som jag älskar.  

Jag vet att jag älskar dig! Varför tvivla så? Finns ingen annan för mig. Blandade känslor de ändå har uppstått, varför? Jag vet att jag älskar dig! Men älskar du mig lika mycket? Blandade känslor det nu finns med i vår lek. Varför ska de behövas? Jag vet att jag älskar dig! Men problemet är att jag älskar dig så mycket så att jag hatar dig! Men du är ändå så jävla underbar. Jag vet att jag älskar dig! Du är den enda för mig och de vet du älsklingen min! Älskar bara dig!  

Svarta moln som infinner sig, de drar sakta in över staden. Snart är allt svart, svart som natten. Det finns inget du kan göra, bara låta de hända. Du kan inte fly från det, det är verklighet. Du måste stå emot, vara stark. Ta fram allt ditt mod.

Visa din starka sida av dig själv, vässa taggarna utåt. Nu är det slut, taggarna ska inte vara inåt mer. Bara ut med dem, de förtjänar det. Nu när allt ser mörkt ut, det är nu du måste tänka på dig själv. Våga vara självisk, det måste man ibland. Det kan kännas konstigt och fel, men du kan inte vara alla till lags, inte som det ser ut nu.

Allt är inne i en mörk period. Att bli älskad och sen hatat, det är så fel. Men är det så det ska va, så kan man inget göra. Det är verklighet, vi lever i nuet. Allt som händer nu, det är de som spelar roll. Glöm igår, lev för idag, be för imorgon, mer kan du inte göra.

Allt är nu svart som natten, de svarta molnen har nu tagit upp hela himlen, inte ett vitt moln så långt ögat kan nå. Allt ser bara så svart ut just nu, inget ljus någonstans. Endast i mitt inre jag kan se, en liten gnutta ljus. Det är du min vän, som får mitt inre att lysa.

Jag som trodde allt var mörkt, allt såg så ljust ut från början, men så kom svarta moln och svepte in över staden. De mörklagde hela staden, tog all glädje och fyllde våra liv med sorg. Du måste visa dig stark, det är just nu. De tog allt ifrån oss och ersatt det med skit.

Men innerst inne vet både du och jag att de ljusa finns kvar. Låt inte dem vinna, du är starkare. Vi mot dem, du är inte ensam. Du och jag mot världen, tillsammans klarar vi allt. Se nu har allt blivit mycket ljusare på bara några sekunder. Det är bara för att du tror på dig själv. Våga vara stark, säg vad du tycker. Gör som dem, stå upp för vem du är!

Det kanske inte alltid är så lätt, men att försöka är inte fel. Stå för vad du säger om andra så blir livet mycket ljusare. Du vet den som snackar skit om andra I din närvaro, snackar skit om dig I din frånvaro. Det är inte lätt att vara alla till lags. Men får du veta att det är så, varför inte göra samma sak! Så att de fattar vad de har gjort för fel. Alla förtjänar en andra chans.

Why care? They hate you
Can you not see? They hate you
Do you not understand? They hate me
I don’t care they hate us Why care? Together we hate them too!

Det är något som faktiskt stämmer, varför bry sig? Ödsla en massa tid, tankar, energi på dem. Det finns viktigare saker här i världen, även om de gör din vardag mörk och svarta moln infinner sig. Låt inte ditt inre luras av det du ser. Lägg det åt sidan, ta tag i problemen när de kommer. Löser sig inte problemet, skit då i dem. Ödsla inte energi på dem i alla fall.

Lev livet, låt inte dem störa dig. Inte under din tid här på jorden. Tänk på att för varje dag som går, kommer vi ett steg närmare döden. Så lev livet medhanns du kan! Var barn så länge du lever, ärlighet vinner man på i längden kom ihåg de ;]

Regnet faller från himlen som för en sekund sedan var helt underbart blå. Regndropparna piskar nu mot rutan, i samma takt som natten timmar sakta närmar sig. Pojken blickar ut mot gatan, små vattenpölar som sakta bildas, varje liten droppe regn samlas och får en ny vän. Regndropparna smeker gatan under gatulampans sken. Men det är inte som vanligt, han känner inte sig ensam. Det är precis som gatulampan vakar över varje liten droppe regn, han tänder ett ljus.

Lågan från ljuset når fönstret i samma sekund som pojken andas tungt. Alla minnen väcks nu till liv passerar lika snabbt som regndropparna möter marken och träffas av gatulampans sken. Regndropparna kastar sig längs gatans kant, för att sedan falla mot evigheten ner i närmaste brunn.

Pojken bryr sig då inte om att ta på sig någon extra tröja eller något liknade. Han traskar rakt ut i regnet känner regnet mot sin kind. Hans tårar försvinner bland himlens alla droppar. Men han känner inte sig ensam längre, han står där på gräsmattan. Tårarna som sakta glider ner från hans kind, möter himlens droppar och tillsammans faller de mot evigheten och vet inte vad som väntar dem när de möter de gröna sommar gräset.

Inget är som de har varit allt har nu förändrats på några sekunder. Allt gick så snabbt, plötsligt så står han där i de gröna sommar gräset, men han är inte ensam. Känner varje liten droppe regn som smeker hans kropp. Han känner sig varm, det är någon som känner som han tycker precis som han. Han är inte längre ensam.

Plötsligt händer de, någon tar hans hand. Lyfter den, placerar den i sin. Två händer möts, men vem är det som känner på samma sätt, han som trodde att det bara var han i hela världen och ingen annan som kände just samma sak.

Det underbaraste har inträffat och han kan inte tro att det är sant. Det är någon annan som känner exakt samma sak som han. Men han vågar inte öppna ögonen för att se vem det är. Tänk om det bara är en dröm?

De va ingen dröm, hon står där vid hans sida men hans hand i sin. De är som gjutna för varann. Allt är bara så perfekt, få stå där vi hennes sida. Få känna att man inte är ensam är så mycket värt.

Nu är de två om saken, ingen behöver nu känna sig ensam mer. Det är så det ska vara. Det finns alltid någon till någon. Någonstans finns den du älskar och den som har dig kär. Tycker som du har samma syn på livet. Pojken fick nu en läxa lära. ”Det finns någon för alla”, man behöver dock inte tycka samma sak, va lika eller något. Det är bara så det finns någon för dig lika väll som det finns för mig.

Men innerst inne är man som frågan och svaret. De behöver varandra. Det är aldrig skoj att få en fråga och sedan inget svar. Eller ett svar på en fråga som man inte får veta. Pojken vågar inte tro att det är sant men öppnar sakta ögonen, i samma ögonblick som flickan.

De ser på varann, öga mot öga. Tar varandras händer, dansar runt, runt i ring. Men släpper plötsligt taget. Faller mot de gröna sommar gräset, känner hur lyckan nu har smugit sig på, tagit den plats som länge varit ett hål, hos dem båda två.

Flickan känner då hur kärleken börjar gro, öppnar munnen för att säga ”Känner kärleken till dig, den rinner genom min kropp som blodet i mina ådror” Regnet träffar hennes rosen röda läppar som sakta möts av pojkens fuktiga läppar. De ligger där tillsammans i de gröna sommar gräset tätt, tätt intill varann. Lika tajt som kläderna deras på kroppen de har.

”Älskling, jag är frågan och du är svaret, vi hör ihop. Utan den ena är vi inte fullständiga” Pojken vet då inte vad han ska säga blir som stel. Får inte ur sig något allt skulle då bara bli så fel. Men plötsligt, "Om varje droppe regn speglar min kärlek till dig, så skulle det regna för alltid<3" Precis sekunderna innan slutade de regna, varför blir allt så fel. Men fickan förstår, det är så det ska va de två. Men då pojken sagt dessa ord, började regnet falla. Allt var då som en dröm. De som nyss blev så fel blev nu inte så fel.

Men det var för att flickan förstod. Det skulle va de två. Det är gjorda för varandra, hand i hand de nu ligget i de gröna sommar gräset, känslan av att inte vara ensam. Är de enda som är något värt.

Love hurts every day...
I stand alone because you are gone.
You have left me in the dark, I ‘m so scared too be alone…
But you have left me, I still love you but you don’t love me any more, why?
The love just hurts all the time…
You are gone and I stand left alone, just like my friend but we have each other…
I love you my friend and it shall be we 4-ever, we are always together my friend.
I think about you and me, I dream about us in the night.
Because I still love you…
You was my boy and I was your girl, it’s was just like a dream, you and me together.
I’m here because I still love you, but you will not se how match I love you anymore.
Can you not see what you mean to me?
I living to love you my boy, but you are not my boy anymore…
You are just a boy in this big, big world and I’m just a girl in this world.
I’ll just close my eyes and whisper, baby our love is true, but all is just a dream.
You are gone and I stand alone, you have left my not in my dream but in the real life.
Every day then we was together I see the sunshine in your eyes and I remember that day…
I still love you…

Som frosten biter sig fast i den kalla vinterkylan, så känns det när någon älskar en. Frosten kommer på natten smyger sig på & helt plötsligt så finns den där. Det är som kärleken till dig, den kommer om natten i min dröm, helt plötsligt finns den där.

Den smyger sig på tills natten blir dag, som frosten i vinterkylan. Då den sakta försvinner när solen sakta kommer fram. Men har jag tur så stannar kärleken kvar även då natten blir till dag.

Hoppet lever kvar även under den tiden då natt blir till dag, kalla nätter längtar jag. I min fantasi kan jag känna din hud mot min, då kalla nätter sänker sig & fängslar mig.

Kalla nätter plågar mig, med frosten på rutan, den kalla vinden som sveper in genom fönstret. Reser mig upp för att stänga fönstret, med vinden griper tag i min kropp. Känner den kalla vinden i hela kroppen, men fryser inte, för tanken på dig gör mig varm.

Jag vandrade ensam i min dröm men så kom du. Jag minns den dagen då vi träffades, du sa vi ses igen. Men det blev bara i min dröm, du kom aldrig igen…

Frosten kom ensam, du lämnade mig där i kylan. För att sakta frysa till is, mitt inre finns nu inte mer. Snart kommer solen & då smälter jag bort. Kommer aldrig igen, du fick som du ville…

Egoism är något man stöter på allt för ofta lika så med mobbning, jävla svin säger jag bara. Att man kan va så fega, kan jag inte förstå. Hur man kan vara så egoistisk, att bara tänka på sig själv. Att ni sitter där och snackar er skit om personer som inte är där, sen när de väl kommer. Oj, nej då har ingen sagt något och allt är bra.
Ohh än värre då personen är där, ni snackar skit när personen är där. Ni nämner inget namn, men personen vet att det är han/hon ni snackar om, fy fan säger jag bara. Det gör ont i en när man ser och hör sådana saker. Hur man ens kan ha mage till att göra något.

Klart man kan inte älska alla, men förde behöver man inte hata någon. Man behöver helt enkelt bara ta avstånd från personen. Gå åt ett annat håll, man behöver inte kranka ner på en person, snacka skit rätt i personens ansikte. Snacka skit bakom någons rygg är så fegt så att det inte finns ord.
Har du problem med hur jag är som person, var då vänlig att ta avstånd från mig. Något du inte tycker är ”normalt” som jag gör, snacka då med mig mellan 4 ögon gå inte bakom min rygg. ”Jag är som jag är och det tänker jag fortsätta att vara” Från det kan ingen hindra mig. Åter igen har du problem med det lämna mig i fred och ta avstånd.

För det är precis så jag gör med dig, du kan inte är den jag älskar mest precis men för de krankar jag inte ner på dig eller säger fula och taskiga saker till dig så du hör. Jag snackar heller inte skit om dig som jag sedan inte kan stå för.
Nej, så lätt är det inte även om det är mer än 50 % av befolkningen som tycks tro det. Alla ni som tillhör de där 50 % måste ta av er trattarna och se utanför ramarna. Det finns personer i din närhet som inte mår så bra, men som ni mycket väl vet om. Men ni är helt enkelt för fega för att hjälpa till och säga ifrån. Därför blir ni en i mängden.

En av de där 50 % som inte vill se på hur det är i verkligheten. Vi lever inte i en dröm värld även om ni tycks tro det. Ni är bara så jävla falska, att det inte finns personer som ni. Att ni bara har mage att göra så. Tänk så mycket falska människor det finns runt omkring en, de som man minst anar också de är de som är värst.
Bara för att en person är annorlunda så ska inte den behandlas annorlunda. Alla är lika men ändå så olika och låt personer få va de då. Alla människor är precis lika mycket värda. Det finns ingen person som är perfekt, varken du, jag, han, hon. Ingen precis ingen är det. Det finns inget som säger vad som är normalt.
 
Ord kan skada och trycka ner en person mer än vad du kanske tror.
Så tänk dig för.
Varför är det då så många som lever på andra, som inte vågar säga ifrån när det är något som är fel? Folk är för fega de blir en i mängden, de vågar inte sticka ut. Ta tag i problemet, tänk själv. Tänk om det var du som stod där mot alla de andra, ensam och ingen vid din sida finns. Tänk dig för innan du gör saker, tänk längre än näsan räcker.

Känslan av att vara kär, är något alldeles speciellt. Man vill bara känna den andres kropp, tätt intill och höra hjärtat slå. Det finns nog inget som är så härligt som just, känslan av att vara kär. Jag känner hur hjärtat snabbar på, jag ser in i dina ögon och hoppas på att det alltid kommer va vi två. Känslan av att vara kär, den åter kommer varje gång jag ser. När vi två blev en det är den dagen jag alltid kommer att minnas. Vad som än händer idag, imorgon om ett år så hoppas jag att vår kärlek kan bestå.

För varje gång som jag får se dig, blir jag som i någon slags drog. Jag bara försvinner iväg. Det är bara du som existerar i mina tankar, det blir svart. Men det är bara dig jag ser, för det är bara dig som jag har kär. Känslan av att älska någon så som jag älskar dig, den är inte svår. Men jag vet inte hur jag gör, jag bara älskar dig. Det är alltid samma känsla, även om både du och jag har förändrats.

Det är i alla fall samma känsla, för jag älskar dig. Det finns ingen som är som du, lika speciell för mig. Känslan av att vara kär i just dig är något alldeles extra. Det går inte att beskriva. Bara tänk, du är så speciell och fin. Det finns ingen som älskar dig mer än jag.