Regnet döljer mina tårar som rinner ner från min kind, regnet är som smink, döljer det som ingen vill visa. Varje liten droppe regn är tårar för mig, de faller ner på mig. Alla behöver inte veta, regnet finns där då jag behöver de. Mina salta små tårar blandar sig med himlens tårar, vi gråter tillsammans, ingen som ser vad som händer. De tror att det regnar och att jag bara varit ute i regnet och gått. Då jag, gråtit små salta tårar bara för din skull. Då jag kommer in, är det ingen som ser mina tårar, skyndar mig in i duschen, ingen som vet, ingen som hinner se. Så är jag där, långt borta.  
Duschen döljer mina tårar, duschen finns där, ingen som ser mina tårar allt sköljs bort, ner i en brun och iväg långt, långt bort. Ingen som vet något, ingen som såg något.
Kudden finns där när jag ska sova, den tar åt sig mina tårar, döljer dem för en stund, den finns där, något som jag kan krama när du inte är här.
Täcket, så stort och mjukt, finns då jag vill försvinna bort, bort från de jag kallar verklighet. Drar det över huvudet och sen är jag borta, i en annan värld för en stund. Täcket döljer mina tårar, drar åt sig varje liten tår och lämnar även ett litet spår. Så att någon ska förstå. Spåren du kanske inte kan se men jag vet, de fanns där som tidigast igår då jag skulle somna. Gråtande till söms varje kväll, utan dig vid min sida. Allt detta besvär just för dig, försöker dölja mina tårar.
Vill inte, att någon ska veta, att någon ska se. Du är den enda som någonsin får se mina salta små tårar som rinner ner från min kind. Men inte nu, för du är inte här, men snart ska du få se mina tårar sakta rinna ner från min kind.
De ända jag vill är att du ska veta att jag älskar dig. Vill inte att de ska regna, vill inte att regnet och duschen ska dölja oh ta emot mina tårar, jag vill inte krama min kudde, jag vill inte försvinna ner under täcket. De ända jag vill är att gråta i din famn och krama dig hårt, få försvinna in i din varma famn. Bara ha dig nära, för det är bara dig som jag älskar.