Så vart det lördag och sambobo är ledig :) hehe lite tid tillsammans. Dottern är hos farmor och farfar i helgen så endast lilleman hemma. Lite konstig känsla minsann. Men det är skönt, lite lugn och ro. Men man saknad ju dottern direkt efter bara någon timme. Massa mys i soffan hela morgonen och förmiddagen där hemma med mamma, pappa och Kiwi. Vår fyrbenta vän är så duktig med lilleman och nyfiken som få. Men vad gör det :) är man en del i familjen så är man.

Dagarna rullar på och man hinner knappt tänka. Utan vi hänger på här hemma. Dottern fick vara hemma med mig och lilleman idag för det är fredag :) en mysdag hemma med båda barnen. Sen kom farmor på besök. En trevlig eftermiddag och plötsligt så ringer det i telefonen. Inte varje gång jag svara när det är ett okänt nummer. Men ibland, vilket jag gjorde idag. Vilket var tur då det var ett blomsterbud :) inte varje dag man får det minsann.

Då var första natten avklarad. Det gick fint :) 3-4h mellan matningarna för lilleman och mig. Varken dottern eller sambobo verkar ha blivit störda under natten :) Skönt att få sova i sin egen säng minsann. Dagen till ära så skulle dottern till förskolan, vi skulle pricka in lillebrors matningar också ;) hehe men det gick! Sen hade jag och lilleman 5h för oss själva, men det gick snabbt. Swish så var det dags att hämta hem storasyster igen som hade haft det super på förskolan ;) gick dessutom toppen att både lämna och hämta henne.

Spännande minsann, de ska ta prov på lilleman, hoppas på bra värden så vi kan få åka hem. Sen att vi blir helt utskrivna och slipper sonden. I väntan på dagens rond med läkare också så håller vi tummarna och gör som alla andra dagar. Äter, sover, byter blöja/kläder också. ÄNTLIGEN är det rätta ordet minsann. Som vi längtat till denna dag! Idag är det äntligen vår tur att få åka hem :) hem på riktigt! Lite svårt är det minsann att förstå. Att vi ska få ta med oss denna guldklimp hem! Att han är vår, ännu ett mirakel.

För att det minsann var dags för premiärturen i vagnen :) första promenaden ute och då var mormor och morfar på besök. Farmor och farfar vart på besök en annan dag :) Lilleman han sov så gott hela promenaden minsann. Så skönt att få komma ut en sväng. Var några dagar sedan sist! Idag var det typiskt höstväder ute :) men det var minsann skönt att komma ut och röra på sig lite. Samt att få träffa både mamma och pappa. Inte träffat någon av dem sedan vi åkte in den 17:e så det är minsann några dagar. Än om vi skrivit sms varje dag som vi alltid gör :)

Det är minsann så att man får ta vara på tiden, massa bebismys! Tiden går så fort, lilleman växer som bara den, så även vår tjej där hemma. Det lär bli en del bebisbilder här inne den närmsta tiden, kanske inte så konstigt ;) hehe man får ju ta vara på tiden. Kan inte bli för många bilder helt enkelt. Tiden går så fort, så får ha bilderna sen att kolla tillbaka på.

För att det är inte varje dag man får vara med om detta ögonblick :) när storasyster får hålla lillebror för första gången. En oändlig kärlek dessa två emellan. Som om de alltid har varit tillsammans ;) massor av kärlek och mys. Vår stora tjej som är så snäll och fin mot lillebror hela tiden. Hoppas det håller i sig livet ut. Föralltid våra underbara barn, så fantastiskt att se, hur lugn lillebror blir hos storasyster.

Här tar vi stora kliv framåt må jag säga. Dock har lillemans gulsotsvärden gått upp så pass att han måste intensivsola som det så fint heter. Men det har vi varit med om med storasyster också. Fast lilleman har fått sola mer. Nästan 3 dygn faktiskt, så där ibland alla dessa madrasser och annat ligger vår lilla prins. Är än en gång så stolt mamma, vår kille han ammar på och vi myser. Än har han dock inte börjat gå upp i vikt men det kommer snart.

Livet just nu, ja det påminner inte om den där vanliga vardagen för en nybliven mamma. Allas liv är olika, men att spendera sina dagar i sjukhusmiljö det går nästan inte att beskriva. Att man inte kan göra det lite trevligare. Så som lite färg här och där. Nog för att allt ska vara stilrent men de kunde varit olika färger i rummen så det inte blivit så tråkigt och stelt överallt :/ 

Trots att man ligger här i detta inte allt för hippa sjukhus rum, så går dagarna rätt så fort ändå. Ibland går tiden sakta, men för det mest går de fort. Kommer ihåg när jag låg inne med dottern. Då gick tiden fort även då. Tänk 43 dagar var vi inskrivna med loppan på Neo och låg inne. Sen hade vi hemsjukvård efter det! I skrivande stund har vi legat inne med lillebror i 5 dagar, känns emellanåt som längre men emellanåt känns det som om han kom igår ;) hehe älskade pojk! Man märker att det går på rätt håll, vilket är super skönt. Han mår inte så illa längre, dock tror de att han kommer behöva sola lite. Inget konstigt, det gjorde dottern också.

Stackars liten, allt går framåt för vår lille gosse. Men han mår fortfarande lite illa. Kan det inte bara försvinna! Man vill bara att han ska sluta att må illa. Än om man märker på honom att han mår bättre nu än för några dagar sedan. Men hoppas det försvinner helt snart. Vi kämpar på och myser här inne på Neonatal jag och Lilleman. Men man vill ju inget hellre än att han ska bli bra. Att stå bredvid som mamma och inte kunna göra mer än det man gör känns konstigt och tungt emellanåt. Ingen förälder vill ju att ens barn ska må dåligt.

För att det finns inget bättre än familjen! Än om första mötet mellan storasyster och lillebror inte blev som vi tänkte eller på den platsen vi tänkt så var det så gulligt och sött! Det är inte varje dag man får uppleva detta speciella möte :) så mycket kärlek! För att inte tala om denna bild, det är så mycket kärlek på en och samma bild! Legat inne med lilleman i snart tre dagar och det känns emellanåt som en evighet. Kan inte låta bli att tänka på att jag låg inne med dottern i 43 dagar! Vet att det inte blir lika länge med lilleman, men vet inte hur länge!

När det inte riktigt blir som man tänkt sig för andra gången. Nog för att lillebror inte hade bråttom ut och stannade så att han räknas som fullgången 37+1 valde han att titta ut. Men med lite komplikationer, han hade lite jobbigt att andas själv. Gav aldrig ifrån sig det där typiska klara skriket när han kom ut. Sambon fick klippa navelsträngen och jag fick ha honom på bröstet en kort stund. Sen fick de tillkala personal från Neo. Det blev genast fullt med folk i rummet. Som när dottern föddes :) en konstig känsla. Men mitt i detta så var både jag och sambon lugna! 

Dags att krysta för kung och fosterland :) så häftigt! Kunde känna igen känslan när dottern föddes, sen att det höll i sig längre denna gång. Kommer inte exakt ihåg hur länge jag krystade, men byte av personal hann vi med mitt i allt ;) haha fick samma som va där när vi skrevs in! Lite komiskt för barnmorske studenten hon var med när vi väntade dottern, när vi träffade min barnmorska då hade hon praktik i lilla Staffanstorp ;) Lite komiskt att hon kom ihåg oss och att hon nu var med och förlöste lillebror!

Sen på morgonen kändes det betydligt mer. Blev en varm dusch, då kändes det ganska mycket 08.30! Sen vid 11.00 drog det igång ordentligt, efter vi ätit lunch! Skulle få lite smärtlindring, några tabletter. Men hann bara svälja, sen kom de upp igen. Kände redan innan att jag kommer må illa, så bad om en kräkpåse :( Fick frågan om jag ville ha morfin, men nej det ville jag inte. Vet att det hjälper, men att det också kan påverka bebis. Så helt uteslutet!

Då var dagen med stort D här, den 17 september är datumet vi fått för igångsättning. Allt var planerat, när de skulle ringa då skulle jag lämna dottern på förskolan, farmor hämta. Mormor och morfar eller morbror gå med vovven. Men ack dottern förkyld och hade feber. Så icke kunde vi åka in på förmiddagen när de ringde. Fick säga som det var. De skulle då ringa på eftermiddagen samma dag. Så fick vi se om det blev idag eller imorgon. Klockan blev 15.00 och telefonen ringde :) vi var välkomna så fort vi kunde! Så det blev till att packa det sista, sen blev vi körda till förlossningen!

För att det är snart dagen med stort D, vi fick ju ett datum för igångsättning. Inget närmre än den 17 september, vilket är på måndag :) så spännande! Hoppas dock att han kommer innan eller håller sig där inne tills den 18 :) så han kan få en egen födelsedag. Då farfar fyller år den 17 :) haha men det får bli som det blir. Han tittar ut när han är redo! Men känns ändå bra att vi fått ett datum. Men det enda är att vi inte kommer kunna åka in på morgonen på måndag då vi inte kan lämna dottern på förskolan eftersom hon har feber. Min mamma är förkyld också vidare.

Idag hände det, jag och dottern tog en lite längre promenad, det var ändå så fint väder :) gäller att passa på! Dessutom får man passa på när det känns hyfsat i både rygg och mage. Än om man vankar fram haha :) men det kommer ju snart något helt speciellt utav detta. Så lite får man la kämpa, det kommer bli så fantastiskt. Jag längtar till förlossningen :) det har jag i och för sig gjort sedan dag ett. Tror det eller ej, min sambo tycker jag är hel knäpp, när jag säger att jag får gåshud och blir alldeles pirrig i kroppen när jag tänker på att föda :) så även när jag kollar olika BB-program på Tv där de ska föda!

Tänk så fort tiden den går ändå ;) svårt att faktiskt ta in att snart är man tvåbarnsmamma och att jag faktiskt ska få uppleva en förlossning igen! Ingen förlossning är den andra lik, vilket jag helt klart kan hålla med om. Fast jag bara upplevt en änsålänge ;) hehe precis som att förlossningarna är olika så är minsann graviditeterna det med. Mina har varit olika, än om jag mått prima under båda!

Då har man varit på besök hos specialistmödravården inne i Lund. Inte första besöket men troligen sista för denna gång. Kändes lite konstigt minsann då denna graviditet troligen snart är över. Fått veta idag att det kommer bli en september bebis. Men det har vi ju sagt från början. Idag är det tisdag och vi har fått datum för igångsättning om "lillebror" inte väljer att titta ut innan. Man kan ju alltid hoppas, men tror inte han gör det minsann. Han har det för bra där inne :) hehe 32% över ligger han. Så jo, det känns ändå helt okej att bli igångsatt. Men kommer helt klart att sakna magen! Men efter dagens besök så blev det helt plötligt inte lång tid kvar innan lilleman är här, så spännande.

Du är mammas stora hjärta, tänk att du snart ska bli storasyster på riktigt. Som vi tjatat om detta nu så länge tycker du säkert. Men nu är det verkligen snart dags. Snart är lillebror här hos oss :) vår stora tjej, när lilleman är här så kommer du minsann bli så mycket större över en natt. Spännande det här med att få ett syskon. Det tycker du med, som du längtar och väntar. 

Idag stod det tematräff på schemat :) 15.30-17.30 så bästa pappa/morfar fick komma och passa dottern innan sambobo kom hem. Amning var temat på dagens träff, det erbjuds fem olika träffar. Men denna var den enda jag kände att jag ville gå på helt enkelt. Eftersom det blev som det blev med amningen med dottern. Så känner jag att lillebror vill jag försöka amma. Så hoppas vi det går denna gång, blir ju ett annat utgångsläge i och med att han inte kommit så tidigt som dottern. 

Det är inget annan än ren nostalgi när man efter så lång tid kan få se handboll igen :) ens gamla klubb som nu inför kommande säsong ska starta både dam- och herrlag :) ska bli kul! Dock så drar det inte i handbollsarmen längre, men det är kul att kolla på handboll, ja även spela. Men inte seriöst och kondisen den är i botten. Så det blir läktaren för mig! Dagen till ära så spelade damlaget träningsmatch och jag samt mammsen åkte dit. Det var en viss känsla minsann ;)

Lördag och det betyder ledighet :) skönt minsann! Det behövde denna gravid kropp får jag säga. Planer sedan några veckor tillbaka var middag i Bjuv hos svärföräldrarna tillsammans med mammsen, pappsen och vovvarna. Så det var fullthus minsann. Det bjöds på god mat och trevligt sällskap som alltid :) hehe även sambons storebror och fru var där.