Tänker på dig...

Tänker på dig ibland, tänker på dig när allt känns svårt. Du skulle bara veta hur ofta du är i mina tankar, hur ofta ja tänker på dig varje dag. Du överger mig aldrig och jag kommer aldrig att överge dig. Du är en av de där personerna i mitt liv som jag alltid kan lita på. Det finns ingen som du, du var unik, du är unik i mina ögon. Jag kommer aldrig någonsin att kunna beskriva hur mycket jag älskar dig!


Högt över molnen, kom till mig, kom närmare.
Högt över molnen, jag vet att du finns där, jag längtar så efter dig.
Ditt andetag blir till kärleksslag.
Högt över molnen, vi seglar ut på öppet hav bara du och jag. 
I mina tankar finns du ännu här.

♥ FARFAR ♥


Att ta farväl eller bara säga hej då...

Jag hann aldrig ta farväl, så som man ser dem göra på film. Då man innert inne hoppas på att man ses igen, men man vet att det är slut, ett farväl är ett farväl. Jag hann i alla fall säga hej då. När man inte har en tanke på att behöva säga farväl, så räcker det med ett hej då. Hade en förhoppning på att få träffa dig igen, få se dig ännu en gång. 

Jag vet att jag hade svårt att tänka mig att du inte skulle finnas kvar när jag kom tillbaka. Jag ville verkligen inte åka, men det var inte mitt beslut, det var inte mitt val. Med vetsakapen om att du kanske inte fanns kvar när jag kom hem igen, gjorde det hela mycket svårare. Ingenting var kul, inget var intressant, jag ville inget hellre än att åka hem till dig.

Men jag kunde inte berätta för någon, jag kunde inte säga det till någon. Jag höll mig undan i småstunder och tog fram min dagbok, skrev några rader om längtan, saknaden, kärleken och hoppet som aldrig övergav mig när jag tänkte på er där hemma. Värsta sommaren i hela mitt liv, sommaren 2003. Fast jag fick resa till Göteborg, fara till Simrishamn och bara leva livet så var det en ständig längtan, saknad och vilja att åka hem igen.

Åka till Göteborg, fara till Simrishamn kunde jag ju göra vilken sommare som helst tyckte jag, endast 13 år. Men nu förstår jag varför jag var tvungen att följa med, varför mamma och pappa inte ville att vi skulle vara hemma hela sommaren, men jag hade så gärna velat säga farväl. Men jag tackar han där uppe för att det var farmor som fick sitta vid din sida farfar när du somnade in.

4/8-03 Farfar aldrig utan dig ♥ Glömmer aldrig...



Tre små mjuka bollar...

Det finns minnen som man aldrig minns.
Det finns minnen som man aldrig glömmer.
Det finns personer som man inte vill minnas.
Det finns personer som man alltid kommer att minnas.

Att ställa frågan om jag minns er, är inget allternativ.
Jag kommer alltid att minnas er.
Jag glömmer er aldrig.

Jag vet att ni har lämnat oss & gått vidare.
Jag vet att ni lever vidare, någon annanstans.
Jag vet att ni är borta.
Men jag vet att ni finns hos mig, FÖR ALLTID ♥

NINA, GUNNAR & MELKER jag saknar er!






Några få sekunder...

Några få sekunder, det tar bara några få sekunder innan jag tänker på dig. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Att man kan saknar någon så, att man kan minnas någon så. Så som jag minns dig, så klart minns jag ingen annan. Du var speciell min älskade farfar, ingen annan är som du, ingen annan kommer att ta din plats i mitt hjärta.

Jag går in i en dimma
och tankarna virvlar inom mig
jag ryser när jag drömmer tillbaka
till värmen jag fick av dig

Vill känna den varma känslan igen
bara vara en del av din själ
när en tår sakta faller ner från min kind
då jag tänker extra på dig

Du är borta nu
jag vill inte veta att det är förevigt
för du finns ändå kvar i mitt hjärta
jag älskar dig farfar ♥


Bortom havet...

Det är ofattbart, det går inte att beskriva, det är hemsk, det är så att jag skäms. Jag minns det som om det var igår, men nej, det var inte igår och det var inte sista gången jag såg dig. Men det är bilden jag har kvar av dig. En bild av dig, med ett leendé på dina läppar, mina händer i dina, tårarna ner från din kind. Det fyller hela min stjäl, det fyller hela mitt hjärta, jag blir varm när jag tänker på dig. Jag finner kraften som ingen annan kan ge mig. Jag finner allt det där som ingen annan någonsin kan ge mig.

Du är min dröm, du är min fantasi, du är mitt hopp, du är min kärlek, du är mitt allt de där som någon annan aldrig kan bli. Du är den där speciella personen i mitt liv som aldrig kommer att försvinna var du än är. Så långt bort, men så nära mig.



En tanke till dig bortom havet, farfar ♥


Jag har slutat...

Jag har slutat att räkna dagar.
Jag har slutat att räkna veckor.
Jag har slutat att räkna månader.
Jag har slutat att räkna år.
Men jag kommer aldrig att sluta räkna tiden jag fick med dig.


Ett liv passerar förbi...

Plötsligt står man där, utan att förstå hur det kunde hända. Hur det kunde bli så som det blev. Ingen förklaring finns, ingen som kan svara på dina frågor. För det är ingen som vet. Vuxna som ska veta allt, när det väl gäller, är det ingen som vet. Man får svart på vitt, man ser sanningen i vitögat.


Bilden av det som en gång varit, bara suddas ut, det är inte verklighet längre, det har aldrig någonsin varit verklighet. Vad var det som hände? Vad var det som gick så snett? Var finns den felande länken, var finns den skyldiga, finns det någon skyldig? Vem är det som borde få skulden, vem är det som borde veta? Massor med frågor, men inga svar. Vart är världen på väg?

Ett liv har passerat förbi och man står där själv. Kvarglömd, ensam och utan att förstå. Förstå vad som hänt, att den man älskar inte längre finns, att han lämnat dig. Att du nu får klara dig själv, att du nu är ensam. Någon som han kommer du aldrig någonsin att träffa igen. Han var unik, han var speciell, han var sig själv, han var min farfar.


Ett ljus för dig ♥


You never be alone...

Saknar dig det gör jag varje dag, tänker på dig gör jag hela tiden, skänker dig min kärlek gör jag alltid. Men skriver ett speciellt inlägg till dig det gör jag bara ibland. Men du ska veta att du är aldrig ensam, jag finns hos dig precis som du finns hos mig. Varje andetag jag tar är för dig, varje steg jag tar är för dig, vad jag än gör så är det för dig. Jag lever för dig farfar, jag vill göra dig stolt precis så som du gjorde mig stolt. Det är tackvare dig, som jag är den jag är idag.

En farfar som du borde alla ha, en farfar som du är något som de flesta önskar sig, en farfar som dig det hade jag. Det finns bara en farfar som du och du är min farfar. Du är inte bara min farfar, du är unik och jag älskar dig. Ännu en jul utan dig drar sakta förbi, det känns, det känns ända in i hjärtat. Men jag håller mig för din skull, jag vet att du vill att jag ska vara glad, ha skoj och det är precis det jag har. Jag lever livet, precis som du vill farfar! Jag känner dig, jag känner hur du är med mig, hur du är vid min sida. Ikväll ska jag gå till din grav, tända ett ljus och skänka dig en extra tanke.


Farfar jag saknar dig ♥


Minnen som aldrig glöms...

En bild som kan beskriva mer än tusen ord. En ganska så gammal bild på mig och min lille Melker. Min lille Melker som tyävrr inte finns med oss längre. Satt och kollade igenom en massa bilder tidigare på mina små änglar och fastnade så för denna bild. Den väcker så många minnen, minnen tillsammans med alla mina änglar. Så mycket glädje som dessa småliven har skänkt inte bara mig utan hela familjen. Det har alltid varit jag som velat ha djuren, det har alltid slutat med att hela familjen har älskat dem och saknar dem minst lika mycket som jag. Att ha ett djur ger en så mycket kärlek, skratt och mysiga minnen. Listan kan göras lång... Saknar er mina tre små liv på fyra ben och dig världens bästa farfar.  


Tiden har stannat...

Det sägs att livet går vidare, stigen fortsätter trots att någon valt en annan väg, tagit en annan väg, hamnat i diket. Men ibland stannar tiden, den står helt still. Finns inget/ingen som kan få den att fortsätta gå igen, inget/ingen förutom DU. Att stanna upp och se sig omkring. Önska att allt vore som det en gång var, känns ibland som ingen idé. Men ibland är det så värdefullt, man minns allt som det en gång var. Ibland är det svårt att faktiskt förstå att livet är som det är och det som varit aldrig mer kommer igen.

Att människor som en gång varit en så nära, aldrig mer kommer tillbaka. Det gör ont i hjärtat att tänka på det, det gör så ont. Men endå så kan man inte låta bli. Någon som har betytt så mycket för en, glömmer man aldrig. Vad som än händer så finns dem hos en, en plats i hjärtat för dem finns alltid kvar. På andra sidan kommer vi att ses igen, men när? Det är det ingen som vet...



4/8-03 Farfar aldrig utan dig ♥ Glömmer aldrig...


Hann aldrig ta farväl...

Hann aldrig ta farväl, hann aldrig säga att jag älskar dig. Hann endast säga hej då vi ses igen, med en förhoppning och en vilja att det skulle vara sant, att vi skulle ses igen. Hade svårt att förstå, att du kanske inte fanns kvar när jag kom tillbaka, svårt att inse att det faktiskt kunde ske samt att det skulle ske.

Det fanns andra som viste, det fanns andra som innerst inne hade gett upp. Men tanken på att du skulle försvinna, tas ifrån mig, den fanns aldrig. Den var så långt borta att jag inte kunde finna den, gömt den långt, långt bortom all tid och rum. Men tiden den hann ifatt mig och där stod jag, kramade min kudde, så hårt, så hårt. Min blick fäst uppe bland molnen, tårarna som rann ner från min kind. Mammas röst i mina öron "Men du vet att farfar han har det bra nu, han är där uppe ibland molnen och tittar ner på oss"

Än idag kan jag sitta med blicken fäst mot himlen, på ett moln så långt bort men ändå så nära. Med förhoppningen om att jag ska få se dig farfar, en alldra sista gång.

En del av mitt hjärta finns någon annanstans...

 
En del av mitt hjärta finns någon annanstans, långt, långt borta från denna jord. Någonstans bland molnen, nära dig, hos dig, föralltid. Så långt bort men ändå så nära, kan känna att du finns med mig, varje dag, timme, sekund. Inget kan någonsin skilja oss åt, du är borta. Men för mig är du fortfarande här, här hos mig. Där du alltid kommer att finnas, i mitt hjärta.
 
Jag har än idag svårt att förstå att jag aldrig mer kommer att få se dig, som förr. Jag vet att det är sant och att jag ingenting kan göra. Fanns det något som kunde få dig tillbaka till oss, så skulle jag göra vad som helst. Bara för att få träffa dig en enda gång till, det skulle vara så mycket värt. Det finns nog ingen som vet hur mycket du betydde/betyder för mig, det är bara jag som vet, jag som förstår. Men du är nu på en bättre plats och det är skönt. Jag vet att du har det bra där uppe bland molnen. 

Jag fäller en tår, för att jag saknar dig så mycket, det är ingen som förstår, hur stor min saknad är. Leva vidare måste vi alla göra, men ibland finns det tid för att bara stanna upp och tänka tillbaka på allt som vi gjort tillsammans. Jag vet inte var jag ska börja, det finns så mycket. Det finns så mycket mer som vi skulle gjort tillsammans, men vi hann aldrig. 

Att du inte kunde vara med när jag gick ut 9:an, valde gymnasie linje, tog studenten och snart fyller 20. Det är hårt och tungt att inte få se dig komma cyklande som alltid. Att veta att du aldrig mer kommer tillbaka till oss. Livet är bra orättvist ibland, "Gud tar de bästa änglarna först" 

Jag kan än idag se ditt fina ansikte framför mig, varje gång som jag sluter mina ögon så ser jag dig. Jag vaknar upp och inser att det bara var en dröm. Om det ändå vore sant, att du fanns här, här hos mig. Jag blir alltid lika glad när jag tänker på dig, du var inte bara min farfar du var min förebild och allt. Världens bästa farfar, något som du alltid kommer att vara.
 
Att jag är som jag är, har jag dig att tacka för. Du har lärt mig så mycket och det skulle ha blivit så mycket mer. Jag lever för dig och tänker på dig varje dag. Kan koppla dig till nästan allt jag gör, imorgon får vi hem vår blivande hund. Om du hade varit här hos oss, så kan jag slåvad om att jag hade fått en hund för länge sedan. Min kärlek till djur och andra människor har jag fått från dig farfar.


Jag kommer alltid att vara din lilla flicka ♥

6 år - Av saknad & önskan

Fortfarande är det svårt, det är så otroligt svårt att förstå att det gått så mycket som 6 år sedan du somnade in. Slöt dina ögon för sista gången, tog dina sista andetag och flög iväg till en bättre värld. Dit vi alla en dag ska vandra, då vi alla en dag ses igen. Det är exakt 6 år sedan som du lämnade oss farfar. Det finns nog ingen som saknar dig så otroligt mycket som jag gör. Det är ingen som vet hur jag känner, hur jag kände för dig och det är ingen som någonsin kommer att förstå det heller. Det är få förunnat att ha någon som var som du farfar i ens närhet, men vi hade en sådan tur. Dock fick vi inte all tid som vi borde ha fått tillsammans, du togs ifrån oss alldelses för tidigt. Men jag hoppas och vet att du är på en bättre plats nu och du slipper lida något mer. Där du nu är så är allt bra, inget ont existerar, det är som i en dröm.

Jag lever i en dröm, för jag önskar inget hellre än att du ska komma tillbaka till oss. Men hur mycket jag än önskar, hoppas och vill så kommer det förbli en dröm. Men jag vet att vi en dag kommer att ses igen, då vi förevigt ska vara tillsammans, aldrig mer skiljas åt. Men att få ha en så finns ängel uppe bland molnen är det inte många som har. Jag älskar dig världens bästa farfar och kommer alltid att göra det!

Om allt ändå vore...

Om allt ändå vore fulländat, men nej det är något som saknas och så kommer det att förbli. För du är inte här, du kommer aldrig någonsin att komma tillbaka till mig. Det är hårt, det tynger ner mig, ingenting kommer att bli som tiden med dig. Jag tänker tillbaka, jag ser dig och mig tillsammans. Jag hann aldrig säga hur mycket jag älskar dig, hur mycket du betyder för mig. Nu är det försent, du är borta, långt borta från mig.

Fyllt 18, klarat alla mina betyg, tagit sudenten, skaffat sommarjobb och allt det där. Men utan att du varit där, har fått klara allt på egen hand, men du har funnits i mitt hjärta. Har kunnat känna din närhet hela tiden, för utan den så hade jag inte stått här idag, jag hade inte heller varit den jag är.  Utan dig är ingenting fulländat, men det får gå ändå. Jag lever för dig farfar ♥

Over the rainbow...


Där bortom molnen finns en annan värld, där borta finns ni, någonstans mellan molnen där finns ni.
Bortom moln, över regnbågen, bortom ljuset där finns ni.
En fågel jag sänder, en fågel så kär.
Den ende som kan nå er, så nära men ändå så långt bort.
Ibland känner jag er värme, ibland känner jag hur ni är här hos mig.
Jag vill i alla fall tro att ni är här, men så vaknar jag och inser att det bara var en önskan, en dröm, något som jag mer än något annat hade önskat mig.
Det finns så mycket som ni missar, saker och stunder som jag hade velat dela med er.
Men kommer aldrig någonsin att glömma bort allt som vi hann göra tillsammans innan ni var tvungna att ge er av.
Upp bland molnen, bortom ljuset jag kan se.
Små glimtar och tecken ni ger mig då och då.
Jag vet att ni finns där, jag vet att ni är med mig hela tiden, jag vet att vi en dag kommer att träffas igen, en dag kommer vi alla att vara tillsammans igen mina änglar...  

En tanke...

Jag älskar er för mycket för att bara glömma...
♥ Nina, Farfar, Gunnar, Melker ♥

En vecka av saknad...

En  vecka av saknad, det är nu en vecka sedan du lämnade min Melle, saknar dig något enormt. Finns inga ord som kan beskriva hur mycket du betydde/betyder för mig, jag kommer aldrig att glömma dig, för du var speciell, mycket speciell min lille vän. Att jag redan köpt nytt djur och dessutom råtta, är tackvare dig, du har inspirerat mig till så mycket.

Sen dessutom att en av dem ser precis ut som du är så sött, jag tänker på dig varje gång jag ser henne. Det är helt enkelt en liten "Mini Melker" fast det är ju då en tjej. Skulle inte klara av att ha en pojk till som såg ut precis som du, för du är du och kommer alltid att vara det! Min älskade Melker, med stort hjärta och en underbar personlighet som jag aldrig kommer att få känna igen. Men en vacker dag så ses vi igen, du och jag Melle, det ska alltid vara du och jag min älskade lilla bäbis ♥

Älskar dig Melker R.I.P ♥

R.I.P Melker

Idag klockan sex på morgonen vaknande jag av att min lille sötnos pep konstigt, på ett sett som han aldrig gjort tidigare, tände lampan och gick upp. Han vände sitt lilla söta ansikte mot mig, men rörde sig inte mer. Han tittade på mig och pep. Det var ett tecken, jag är tacksam för att jag fick säga förväll, det var din förtjänst Melle, du väckte mig! Jag sträckte in min hand klappade honom försiktigt också fick han stilla och fridfullt somna in. Smått chokad, men ändå på något sätt glad över att han fick somna in själv, det var helt enkelt hans tur. Tårarna kom efter en stund, då choken la sig, berättade för resten av familjen oh Melker dem älskade verkligen dig för den du var. Från början var det ingen som var jätte positiva över att jag skulle köpa dig förutom jag. Men du blev allas lilla favorit! ♥

Mina tårar letar sig fram, det kommer aldrig bli som förr. Du blev inte ens ett år, det är svårt att förstå. Min lille Mellebus, min lille Melker, min lille sötis, min lille tjockis, nu finns han inte mer. Han lämnade mig för tidigt, jag har älskat dig sedan dagen då jag fick träffa dig för första gången, jag bestämde mig för att det var dig jag skulle ha, tvekade inte en sekund. Jag har aldrig tvekat på dig, du och jag var som gjorda för varandra. Jag kommer aldrig någonsin att glömma dig, du kommer förevigt att finnas med mig. Jag var den enda som trodde på dig, att du var som du var älskar jag.

Det finns ingen bättre råtta än dig Melle, fick i alla fall hittat en kartong och grävt ner dig i trädgården hos Nina och Gunnar. Nu får du träffa dem och farfar samt din egen papps, det är tomt utan dig Melker och det har ändå "bara" gått 15½h sedan du somnade in min lilla älskling.

Snackade med pappa och han kunde inte heller förstå, allt var som vanligt igår, du var som du alltid varit! Melker du har inspirerat mig och jag kommer aldrig tveka på att skaffa fler djur, alldra minst råtta, men en sak som är säker jag kommer aldrig någonsin att ersätta dig eller glömma dig. Vi hann med mycket du och jag fast att vi inte fick så jätte lång tid tillsammans, men det är de lilla som betyder så mycket ♥ 

♥ R.I.P Mellebus älskar dig av hela mitt hjärta! /Din Tette ♥ 


Breathe Slow

Sluta aldrig andas, sluta aldrig. Breathe slow, snälla, sluta aldrig andas.
En dag tar allt slut, men då ska dina andetag fortsätta, man ska kunna höra dem svagt, så breathe slow.
Lova mig att dina andetag alltid kommer att finnas kvar, snälla.
Oavsätt vad så finns du kvar, dina andetag må försvinna, sakta försvinna och allt blir tyst.
Men du finns kvar, dagen då du somnade in, försvann du inte det var bara dina andetag som tystnade...
Farfar ♥


Tårarna faller...

Tårarna faller och jag känner att jag inte vet vad som ska hända. Vad kommer att ske!? Tårarna faller allt tätare, kan inte förstå, kommer aldrig någonsin att förstå, vill inte förstå att någon som du inte längre finns. Du fanns alltid hos mig, du fanns alltid där när jag behövde dig som mest, jag behöver dig och du finns i mitt hjärta. Din famn jag ännu minns, att få krypa upp tätt intill dig, känna hur dina armar omfamnar mig. Bara få känna den där speciella värmen en enda gång till. Det hade varit så mycket värt, minns så tydligt hur hela jag fick plats i ditt knä, i din famn, svårt att förstå att det aldrig kommer att ske igen.  

Att du inte längre finns, vill jag inte förstå, jag kommer aldrig någonsin att förstå. Att du inte skulle finnas, finns inte i mitt liv. Du finns alltid hos mig, fast att jag inte kan se dig, jag kan känna din närhet.

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, det finns nog ingen som saknar dig så mycket som jag gör. Det är ingen som förstår, förstår att du betydde något extra för mig, ingen som inser vad du var för mig, du var inte bara världens bästa farfar, du var min bästa vän, du var en stor och betydande del av mitt liv! Älskar, saknar och minns dig farfar ♥

Tidigare inlägg Nyare inlägg