Grekland
Gå i samma klass och finna en vänskap
Bilda "Studentkommitéen"
Ha våra små möten allihop
Planera en 100-dagars fest
Snabbt fixa ihop en 50-dagars träff
Hålla i olika aktivitetsdagar
Fixa ett flak
Men fram för allt skapa en gemenskap mellan alla 3:or Sp06 Humanus ♥
Så klar mycket mer!
Det är det lilla som ofta betyder så mycket, det har vi i alla fall kommit fram till. Så mycket vi faktiskt hann göra tillsammans i studentkommitéen, det är sjukt. Saknar faktiskt våra små möten och allt annat. Saknar då Sp06 Humanus, ni kommer alltid att ligga mig varmt om hjärtat!
Tillägnat dig Ilias "9 7 8, 9 7 8, 9 7 8" saknar dig vännen!
"Alla kan inte göra allt – men alla kan göra något"
Alla kan inte göra allt – men alla kan göra något, om man tänker efter så är det faktiskt sant. Det spelar ingen som helst roll vad det gäller, utan alla kan faktiskt göra något bara man tror på det själv och vågar att faktiskt handla. Det är självklart om man man tänker efter, alla kan inte göra allt, det funkar inte. Men ofta så är det de lilla som betyder så mycket och gör en så stor förändring.
Det finns alltid någon att hjälpa, det finns alltid någon som väntar på hjälp och det finns alltid någon som kan hjälpa. Det handlar bara om att verkställa. Göra det till något faktiskt! Men det är inte bara upp till mig, det är upp till dig, det är upp till någon annan och det är upp till alla. Men någon måste ta första steget, men vem?
Ett hjärta
Ett hjärta som delats, ett hjärta som mist en bit.
Men varje liten tanke får dig att nå hit.
Du befinner dig så nära, så nära att ingen ser.
Vi fortsätter att be, mer och mer.
Det handlar bara om att vi ska se.
Det som bara du kan ge.
Ett hjärta som delats, ett hjärta som mist en bit.
Du för oss alla tillsammans hit.
Fast att det finns några som inte vill hit.
Ett hjärta som delats, ett hjärta som mist en bit.
Vad skulle vi alla göra utan denna bit?
Men det är inte lätt, lätt att bära.
Ett hjärta som delats, ett hjärta som mist en bit.
Therese 09-09-21
Att vara påväg...
Vad man än gör, var man än är så är man påväg någonstans.
Alla så väl du som jag är alltid påväg någonstans, man tror att man vet vart man är påväg.
Men ofta så vet man aldrig helt säkert.
Det är lite komiskt att sitta där på bussen och bara kolla ut.
Se alla dessa människor som är påväg någonstans,
Tanken slog mig, vart är dem påväg!?
Snart...
Snart...är det dags, kommer Frank =), är det sista arbetsdagen för den här gången, fyller jag och älsklingen 2 år! Allt är så väldigt snart,
tiden var tar den vägen!? Allt bara händer, jag lever livet som om jag
redan visste att allt skulle ske, man är inte förvånad över något mer.
Vad kan man mer begära!?
Snart...är det dags att börja vara tränare igen, dags att bestämma sig
för vad jag ska välja till högskolan, tid för ännu ett kalas. Ja, mycket händer,
men ändå så lever man bara vidare som om allt bara är så självklart.
Är allt så självklart!?
Snart...dags för en tur till soffan, dags för tandborstning, tid för att nanna kudden. Allt händer så snart, lite svårt att förstå. Men man får leva livet och ta vara på varje liten sekund.
Snart...vet jag inte vad jag ska skiva mer, så är inlägget slut!
Ofattbart...
Alla är...
"Har man inte blivit som man skulle va, så får man vara som man är"
Det är bara att gilla läget ;) och göra det bästa av saken.
Vad mer kan man göra!?
Det gäller bara att ta vara på alla tillfällen som ges, leva livet.
För man lever bara en gång!
Livet
Tänker fortsätta att leva det goda livet, tänker fortsätta och klättra till de sista klivet.
De ljusa här i livet är de jag lever för.
Midsommar 09
Tusen tack för en underbar midsommar =) förresten kolla gärna in www.stuttis.bliddagboken.se
Blod är tjockare än vatten...
Det kommer alltid att vara så, att blod är tjockare än vatten.
Det finns en anledning, en mening med allt. Det finns en
mening med varför det är så, det är bara för oss att acceptera
vissa saker. Det går att ändra på mycket men inte allt! En del
saker är helt enkelt bäst så som dem är, att vi hela tiden
ska på och klaga samt ändra på allt gör saker och ting inte
alltid till något bättre. Blod är tjockare än vatten och därför
skulle jag göra vad som helst för er, mammsen, pappsen
och brollan. Ni är verkligen mitt allt, utan er hade jag inte
varit som jag är.
Vänskap
är tryggheten själv,
omtanken när dagen blir svår
ger ro i oro,
tänder ljus i mörker.
Stulen barndom...
Vuxna sägs veta bäst, vuxna är dem som alltid har rätt, vuxna är dem som alltid vet vilka beslut som måste fattas. Men stämmer det? Är det
verkligen sant? Vet vuxna bäst?
Stulen barndom, det är precis som det låter. En del får aldrig leva
en rättvis barndom, en del får inte uppleva sin barndom över
huvudtaget. Men det är inte deras fel, det är inte deras beslut.
Där är alltid någon vuxen inblandad. En del barn får betala ett
så högt pris, ett högt pris för att endast försöka att vara barn,
men deras barndom, existerar inte.
Så mycket värt, men ändå så klantar de vuxna till det. Inget som
har någon förklaring, att det finns vuxna människor som gör sånt.
Det är svårt att förstå, det är overkligt, men tyvärr en del barns
verklighet. Stulen barndom, Sofie endast 15 år, tog sitt liv. Hon
orkade inte mer, hon var rädd och mådde dåligt. Vems ansvar,
vems fel, vems liv? 42-åringen som Sofie anmälde för våldtäkt,
socialen, hennes föräldrar!? Någon stans brister det, 42-åringen
som utnyttjade Sofie sexuellt, socialen och kommunen som inte
ville lyssna på mamman att Sofie inte mådde bra! Kvällen innan
rättegången, tog Sofie sitt liv. Läs mer här!!!
Att vuxna inte kan se till verkligheten, att vuxna inte förstår att dem inte alltid vet bäst, att vuxna inte bara inser att det dem gör är fel! Var brister det, i hela samhället, i systemet, i huvudet på de vuxna, var!? Inget svar, men det får ändå pågå, vi väljer att blunda, vi väljer att inte se, vi väljer att inte tro, för det betyder problem.
Så många barn som inte får uppleva den barndom som dem faktiskt förtjänar! Det är inte deras fel, det är inte dem som själv bestämmer, det är de vuxna! De som tror att dem vet bäst, dem som tror att dem alltid har rätt...
Tillit, att känna...
"Nuet"
Att verkligen leva i nuet och inte oroa sig för det som hänt och det som kommer att ske. Att leva i nuet är inte alltid så lätt som det kanske låter! Men att bara slappna av och känna efter, känna efter vad som verkligen sker just nu. Inte vad som har hänt, vad som kommer att ske, utan vad som faktiskt sker just nu! När jag känner att det är mycket som sker, mycket som ska ske också vidare. Så stannar jag upp och säger tyst för mig själv att jag ska tänka och glädjas över det som är nu. Inte gräva ner mig i kommande "problem" man har nog med problem i nuet.
Ta en sak i taget, annars funkar det inte tillslut och att gräva ner sig i sina problem och sen tycka synd om sig själv och att alla andra runtomkring ska tycka synd om en är fel! Livet fungerar inte så, det är ingen som orkar tycka synd om någon annan 24/7, man har nog med sitt eget! Ta tag i sina problem är enda lösningen, att bara skjuta fram dem löser inget!
Där borta, där borta bortom molnen...
Där borta, där borta bortom molnen. Där finns du,
jag kan känna din närvaro fast att du inte är här.
Du är där borta, så långt borta, men ändå så kan
jag känna dina andetag, känna din doft, som sakta
kommer med vinden. Den kalla vinden som sakta
smeker min kind, tar tag i mitt hår, får mig att falla.
Falla platt med en duns, ner i den kalla snön, känner
plötsligt hur snön tränger in i mina kläder, hur hela jag
blir iskall.
Dina varma andetag sveper sakta runt min kropp, fångar
upp hela mig. Värmer mig från topp till tå, ut i
fingerspetsarna, jag sluter mina ögon. Sluter dem för att
än en gång få se dig. Bilden av dig finns alltid kvar, där du
står, alltid lika glad och rar. Det är så jag mins dig, där du
står. Du omfamnar mig med all din kärlek, den sprider sig
sakta i hela min kropp. För mig är du inte där borta,
du är inte borta, det är bara dina andetag som försvann,
ditt hjärta slår ännu. Ditt hjärta slår, slår precis som mitt.
En ängel utan vingar, jag har levt hand i hand med
en ängel utan vingar och nu är du plötsligt där borta.
Reser mig sakta upp, putsar bort lite av snön, så mycket som det går. Plötsligt ser jag en skugga, en skugga så lik din. I samma stund som jag vänder mig om, så inser jag att suggan inte var din, det var min.
Sänker blicken med en gång, inser att du inte är här min ängel. Du kom som en ängel, du gick som en ängel och du kommer alltid att leva som en ängel. Där borta, bortom molnen, där vi en vacker dag ska ses igen. Min ängel, jag glömmer aldrig dig, dina andetag, ditt leende, den kärlek och allt det där.
♥ Kärlek ♥
Att kärlek alltid skulle vara något bra, det kan man tro på så mycket som man vill. Själv så tror jag inte att kärleken alltid är bra för oss människor. Mest med tanke på att folk ljuger, folk är tillsammans med personer som dem egentligen inte är kära i också vidare. Men som med allt annat så har det goda något ont med sig!
STANNA UPP, FUNDERA OCH UPPSKATTA DET DU HAR!
Det kan när som helst vara försent, du vet aldrig när, aldrig hur, aldrig var. Stanna upp, fundera och uppskatta det du har, för närsomhelst så kan det vara borta och då är det försent. Vi gör samma misstag om och om igen, vi tycks aldrig lära oss. Vi glömmer hela tiden bort att uppskatta och ta tillvara på det vi har, visa dem som står oss nära hur mycket vi älskar dem. Det kan när som helst vara försent. Stanna upp och tänk efter, det tar inte långt tid, du finner tillsist svar, svaret som borde vara så självklart! Ibland är saker så självklara att vi inte förstår! Men det är inte alltid lätt.
Inte glömt, inte förtränkt, bara levt livet!
Att ha riktiga vänner, som står vid ens sida varje dag i år ut och år in, riktiga vänner som säger vad dem tycker, tänker, står för vem dem är, som man har roligt tillsamman med, som man hittar på saker med, personer som man kan prata med, vad det än gäller det är mina vänner det :) Det är svårt att sätta ord på hur mycket ni betyder. Det är svårt att visa hur mycket ni betyder!
"Mina vänner hör alltid sången i mitt hjärta
Och kan sjunga den för mig
När jag själv har glömt den"
En bubbla...
När allt kommer omkring så lever vi alla i varsin bubbla. Vi stänger in oss i vår egen lilla bubbla, när det är något som känns fel. Något som tynger oss, i stället för att be om hjälp så försluter vi vår bubbla och lever vidare. Bubblan svävar på halvfart och kan närsomhelst komma för nära marken och då säger det "poff" så finns inte bubblan mer. Utan bubblan så förändras allt, ingenting kommer att bli sig likt. Allt du en gång hade, allt du en gång kunde få, finns nu inte mer. Den du en gång var, kommer inte finnas kvar, du valde att inte ta tag i handen som sträcktes ut. Att tacka nej till en hjälpande hand, är bara så fel. Ta chansen när du får den, för den kanske aldrig kommer igen.
En bubbla, låt en människa få vara i sin bubbla lite då och då. Men låt aldrig bubblan försluta sig helt, en liten glipa måste alltid skymta fram. En vacker dag så kommer det säga "puff" men då är det dags, det är dags och det är menat. Men inte när bubblan svävar på halvfart, det är fel och så ska det inte vara. Låt en liten glipa vara öppen, öppen när allt känns som värts, stäng inte in dig i din bubbla, släpp in andra i ditt liv. Släpp in människor som vill ditt bästa, stötta dig, stå på din sida, dela bubbla med dig.
"Mannen som talar med hundar"
Tänk att vara som Cesar, kunna så mycket om hundar, i mina ögon är han speciell, han kan så mycket som så många andra aldrig har tänkt på. Han har ganska så "enkla" metoder om man nu får kalla det för enkla!? För att få hundarna stimulerade och människorna tränade. Han har ett så stort förstående för alla hundar, han kan hantera vilken situation som helst. Idagens extra program så sa han något som jag tror på stenhårt!
"En familj utan en hund är inte hel"
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv, så sant som det är sagt! Fast det är klart är man ingen djur människa, så mår nog familjen bättre utan en hund, men som jag, jag älskar verkligen djur, alla djur! Det finns så mycket som han har sagt som låter hur bra som helst en annan sak är;
"En hund känner av din energi, en hund angriper inte någon som visar "rätt" energi"
En sak som kanske inte är så lätt att tänka på alltid, är man rädd så är man, men hunden känner det direkt! Många tror att det räcker med att låta hunden vara om man är rädd eller inte vill ha med den att göra, men ack nej det räcker inte. Hunden känner direkt att du är rädd och tyr sig direkt till en, för att hunden i sin tur kan känns sig överlägsen och vara flockledare!
Efter att ha funderat ett tag så har jag kommit fram till att jag ska köpa Cesar Millams bok "Cesar och hans hundar" Tycker att det skulle vara intressant, så får se när jag får tid att köpa den, kanske redan på fredag!
