Tydligen så vet inte alla vad det betyder "Att lyssna på andra". Jag förstår inte att en del personer har så svårt för att lyssna på vad andra tycker och tänker. Bara för att man lyssnar på andra så betyder det inte att man tycker samma sak som han/hon.  Sen att säga att man accepterar och respekterar hur andra tycker och tänker, men sen inte gör det tycker jag bara är så falsk. Sen att ignorera vad någon annan säger och bara prata med någon annan tycker jag är så sjukt-in-i-helvetes lågt! Så lyssna på andra och försök tänka dig in i hur dem tänker. Men du behöver inte tycka som dem!    

Sitter och kollar på INSIDER på TV3, ett av dagens samtalsämne är psykisktsjuka som går på frifot. Tycker att det är ett ämne som är ganska så intressant, hur man ska se på det och hur man ska förbättra psykvården! Därför detta inlägg!

Psykisktsjuka som går på frifot, det är helt ofattbart att människor som är så pass psykisktsjuka att dem skulle kunna döda vem som helst, när som helts och var som helst, faktiskt går fria på gatan. Det är inte personens fel, han/hon kan inte veta hur pass psykisktsjuk han/hon är. De vet att dem mår dåligt, men dem kan ändå inte veta att dem skulle kunna döda någon när som helst. Du vet aldrig vad det är för en person som du möter, du möter ständigt personer varje dag som du inte känner. Du står där och väntar på bussen, du är inte ensam. Där står en annan person, du vet inte vad det är för en person, du vet inte om personen är psykisktsjuk eller inte!?

Det är inget man ser, man måste gå igenom olika undersökningar, tester med mera innan man kan få svar på om en person är psykisktsjuk. Tänk att varje dag leva med tvångstankar, tankar som får dig att t.ex. tro att alla människor du möter hatar dig och vill skada dig. Du vänder alla emot dig, du ser alla som ett hot och du tar avstånd eller hoppar på dem. Man kan nog aldrig sätta sig in i hur det är att vara psykisktsjuk och leva med tvångstankar om man själv inte är det eller lider av det. Psykvården bör ses över, göras om på något sätt.

Det ska inte vara meningen att man inte ska kunna känna sig säker när man går ut på stan och möter helt främmande personer. Men det är dessutom viktigt att tänka på det att alla som är psykisktsjuka inte gör det som dem gör med vilje, det har med deras inre att göra, då menar jag inte att det är okej att mörda någon bara för att man är psykisktsjuk.

Hur är det att vara en nära anhörig till någon som är psykisktsjuk!? Hur kan man upptäcka att någon i ens närhet är psykisktsjuk, går det att se!? Det kan inte vara lätt, att inse att någon som står en så nära som t.ex. ens bästa kompis skulle vara psykisktsjuk, att liksom själv inse och förstå vad som håller på att hända med personen och vad som kan hända med människor runt omkring. Att våga söka hjälp till personen, det är något som fler borde våga. Du kan rädda livet på någon annan oskyldig person och inte alldra minst den som står dig nära!  

Psykvården måste ändras, förbättras, så att fler liv kan räddas! Vi måste lära oss att läsa av alla dessa täcken som visar täcken på psykiska sjukdomar, eller någon psykisk störning!

Ibland gör man saker eller tar beslut som man sedan ångrar, ångrar så fort man gjort det! Men jag är rädd för att det är så det ska vara, alla ska vi någon gång göra saker eller fatta beslut som vi sedan ångrar mer än något annat. Men tyvärr så tror jag att en del fattar olika beslut som sedan får större konsekvenser än dem någonsin kan föreställa sig, men vad vet jag!? Vad ska man göra om man ser att det håller på att hända, att en person är på väg att fatta ett beslut som han/hon senare kommer att ångra, ångra resten av livet!? När man så väll vet att det kommer att hända, men att man inte orkar säga till, ta tag i saken. Är det fel, eller är det rätt!?

Så har det varit fest igen då ja, i lördags! Dock så orkade jag inte skriva ett
inlägg då i och med att man var hemma vid 02.00 ungefär så det blev sängen
direkt! Sen igår ja då hade jag fullt upp med att försöka plugga matte :/
Så därför så kommer det efterlängtade inlägget nu!

Ännu en trevlig kväll, dock lite lugnare än förra tycker jag! Föresten rubriken
för det här inlägget står Anton för, tihi var ju bara tvungen. Lite svårt att välja
rubrik faktiskt, annars brukar det vara tvärtom! Men så kan det vara, lite nytt folk
denna kväll, dock så hade man träffat alla innan utom en!  Det är underbart att få
umgås med sina vänner, några av de bästa till och med! Tack för en underbar kväll sötnosar ♥

Nu är hösten här och allt känns bra. Löven faller sakta ner, ett efter ett faller dem. Med ett
lätt fall så når dem äntligen sitt mål, marken. Om allt vore så, att man nådde sina mål med
ett lätt fall. Om allt vore så lätt, hösten är här, gud så härligt. Dags att plocka fram alla
mysiga koftor och liknande. Ut och leka ibland löven, helt underbart. Det är något speciellt
med hösten, den har något som ingen annan årstid har! Hösten är något extra...

Tänk att ett litet ord som "Tack" eller "Hej" kan betyda så mycket, förgylla en annan persons dag. Det är ofta det lilla som betyder så mycket, det där lilla som man aldrig tänker på. Det som bara finns där, vi tar det förgivet, men för andra kan det betyda hur mycket som helst! Du kan glädja någon annan igenom att bara säga ett enda ord, tycker att det är så underbart. Om alla nu alla kunde se det positiva i det hela!

Så nästa gång du träffar på någon, säg något. Gå inte bara förbi, det gör ingen lyckligare...

När man inser att det aldrig kommer att bli som förr. Man har blundat för det en längre tid.  Men så en vacker dag så inser man, det som man inte vill. Allt det vi en gång hade, vill så gärna ha det tillbaka. Men det kommer nog aldrig bli alla vi igen. Det är inte lätt, men vem har sagt att det ska vara lätt när det kan vara svårt!? Vet inte varför det inte går, det finns liksom ett hinder! Varför kan inte allt bli som det var innan!?

Vad händer just nu!? Vad gör alla andra, någonstans
där ute i världen är det någon som dör, någon som
föds, någon som äter, någon som är vaken, någon
som sover, någon som shoppar, någon som sitter
vid datorn och någon som...

Ja, man kan hålla på i evigheter, det finns så
mycket som man kan göra och så mycket som vi
människor gör. Vi gör saker som alla borde få ta
del av, vi gör saker som vi inte borde, saker som
drabbar någon annan. För oss är det något som
är självklart, vår verklighet. Men för andra är
det bara en dröm.

Vi ser det som en mardröm, men det är deras verklighet, hur kan man skada någon annan, någon som inte har gjort något. Dagligen, varje timme är det någon som dör på grund av någon annan, världen är så grym. Vi vet inte hur det är, vi bara tror att vi vet. Vi ser på nyheter för att försöka förstå hur det är i världen. Men vi kommer aldrig att förstå, vi kan bara hoppas och önska att vi aldrig behöver lida, vara med om dessa grymma saker. Men samtidigt hoppas och önska att allt detta onda kunde försvinna från vår jord, så att alla dessa människor kan få sina drömmar till verklighet.

Att ha mat och tak över huvudet är något som vi inte behöver bekymra oss om, men ändå så klagar vi om något skulle vara fel eller sönder. Tänk på alla dessa människor som bor på marken, trampar runt i leran, sover under några kvistar. Tänk på det när du ligger där i din säng, med dina två täcken, fyra kuddar och allt vad du nu har. Usch vi borde skämmas, än om det inte är vårt fel att det är som det är på jorden, det är alla människor som tror att dem vet bäst. Men hur är det egentligen, lever dem bara i en dröm, de har inte vaknat upp till verkligheten!

Vuxna tror att dem vet bäst, men vänta! Varför inte lyssna på barnen, det är trotsallt deras framtid vi bygger upp, hur ska det bli för dem, har ingenting med hur vi hade det när vi var små. Orättvisor kommer för alltid att finnas i vår värld. Men varför ska dem vara så stora!?

Svenska lektionen idag var ganska så intressant vi fick lyssna på en låt, sen läsa den och en
annan låt. Båda handlade i grund och botten om kärlek. Att ett förhållande är som ett flygplan.
När man väll tänker efter så stämmer det, flyplanet startar, flyger och kraschar ibland! Det är
precis som ett förhållande, det startar, håller i sig och för en del så kraschar det. Därför denna
underbart fina rubrik, allt stämmer så bra, "Jag flyger ännu". Att man aldrig ha tänkt på det innan!?
Man har ju trotsallt kraschat ett par gånger i sitt liv och inte nog med det man har dessutom inte ens
startat i en del fall. Men nu har jag både startat och börjat flyga. Flyga det gör jag ännu,
tackvare dig Martin!

Älskar dig Martin ♥

Tänk jag har varit på Malmöfestivalen i år, det är fanken ett under får jag
ju lov att säga! Men med rätt sällskap så går det ju ann en kväll iaf. Går
dagen var hur bra som helst, skolan först, 10.00 började vi med att
få information om projektarbetet som ska göras! Dock samma
information som vi fick innan sommarlovet fast denna gång med andra
lärare! Sebastian och jag började då flumma runder om vad vi skulle göra,
en film/bok om "Sex och sprit" hahah Sen var det dags för skattjakt
med mentorsgurppen och vi var hur duktiga som helst. Sen efter det så var
det dags att möta älsklingen på stationen och sen ta bussen hem
till Staffanstorp, snacka lite skit och ta det lugnt. Sen dra in till Malmö!
En mycket trevlig kväll, kolla in bilder och detaljer från kvällen på http://www.stuttsi.bilddagboken.se/
Sen efter Malmö blev det Staffanstorp igen för grabbsen hade ju bjudit in sig själva hos mig :)

Tänk ibland går tiden fort, min härliga vän Sebastian ringde till mig för att få lite information om morgondagen. Det fick han också men det slutade med att vi snackade i 2 timmar om allt mellan himmel och jord. Trevligt får jag ju lov att säga! Vi snackade än om de ena och det andra, mycket om skolan, schema, kurser, kompisar, lärare, otrohet, kärlek, förhållande, sex, Malmöfestivalen och om hur länge en av Sebastians kompisar hade varit oskuld. Ja, jag säger då det, fråga mig inte varför vi snackade om honom oh just det! Haha det frågade jag och Sebastian oss, men vi hade inget svar så bytte samtalsämne, stackars älsklingen blev lite otålig och bara försvann från MSN, så fick ringa upp honom :) men han skulle bara byta dator så nu snackar jag med honom ♥

Imorgon blir det Malmöfestivalen med Sebastian och älsklingen! Kanske någon annan får la se!

Det finns bilder som säger mer än tusen ord. Det finns bilder som berättar
mer än vad man ser, saker som man inte vill förneka men som man ändå
inte talar om. Hur man en gång hade det, hur det var då. Något som
man saknar så sjukt mycket, men som man ändå inte visar, för andra
förnekar och låssas som om det aldrig har skett! Blundar för hur det
verkligen är, ibland blir allt bara så fel. Men det är inte alltid som man inser
det själv, man lever bakom den där väggen av ovisshet. Det känns bäst så,
att inte veta, för man behöver inte agera, inte bry sig. Men vad händer sen
när den där väggen försvinner!? Då står man där, med allt som hänt,
det som man inte ville ta tag i! Plötsligt så blir det verklighet, varje dag blir
till ett helvete. Nu har du ingen att skylla på, det är helt och hållet
ditt eget fel. Krossa den där väggen när den uppstår nästa gång, så
behöver den inte stå där och förfalla själv...

Ja, ibland är det tur att man har vännerna, när internet dampar hos älsklingen så att man inte kan snacka med honom :/ surt, min lilla älskling. Han har loggat ut och in hela kvällen, stackaren min sötnos. Så fick försöka överleva och det var precis. Mattias fick hjälpa mig med det, vi spelade spel via MSN ganska så skoj, dock lide konstiga saker man skulle göra och där av min fina rubrik på inlägget! Där det stod byt ditt namn på MSN till "Äter bara röda saker" är det var min tur, sen fick Mattias samma sak fast "ÄR NAKEN" tihi! Saknar min älskling så, men bara någon dag kvar :) Han har ju varit så duktig och gjort om sin blogg, så kolla in den http://namnetblevholmberg.blogg.se/ Jag som tänkt nanna kudden nu, men går ej för där ligger en styck lille bror och sover! Sen är det tomt i sängen, älsko är inte här :( Pappsen sover, brollan sover, Melker sover och mammsen jobbar men kommer snart hem :) Så får hålla ut ett tag till innan sängen kallar!

Martin jag älskar dig, mer än du någonsin kommer att kunna förstå ♥

I mina oskyldigt blå ögon finner du svar. Där bortom ljuset hittar du det
som du söker. Jag har glimten i ögat, jag känner hur hela världen står
för min dörr. Det som för en sekund sedan bara var en dröm, är
plötsligt verklighet. Skenet kan bedra, mina ögon som verkar så oskyldigt
blå är inte så oskyldiga. De har varit med om mer än vad du tror och vet.
Det finns saker som ingen vet, saker som aldrig någon kommer att få
veta. Hemligheter som kommer förbli hemligheter i alla framtid. Hur
saker och ting ser ut stämmer inte alltid med hur det verkligen är!
Låt dig inte luras av mina oskyldigt blå ögon, dem talar för sig själv,
de säger mer än tusen ord. Bara du tror på det själv, men låt dig inte luras, när dem glittrar i månskenet...