Glömmer man eller tar man bara förgivet!? Är det verkligen så att man glömmer bort att man har vänner, att man har riktiga vänner som alltid finns där, vänner som gör vad som helst för en, vänner som gör en lycklig. Eller tar man dem bara förgivet!?

Jag behöver inte ta mina vänner förgivet, jag vet att dem alltid finns där för mig så som jag finns hos dem! Glömma dem finns bara inte i min värld! Vänner är inte de personer som bara finns hos en när man mår dåligt, vänner är de personer som finns hos en och gör en så in-i-helvetes-lycklig! Precis den där känslan fick jag i lördags kväll då jag fick vara med 2 av mina vänner som står mig närmst! Nickepicke och Sebastian helt underbart att få vara med dem och skratta i deras närhet det kallar jag äkta vänskap!