För att det finns inget bättre än att se mina älskade barn tillsammans med min älskade farmor/mormor/morfar. Det är svårslaget kan jag säga. Är så otroligt tacksam för att de har fått träffa varandra och har en sådan bra relation som de har. Det är ömsesidig kärlek utan tvekan. Man ska vara tacksam för det som livet ger en och inte sörja det som inte blev. Men kan ändå inte låtabli ibland att tänka på hur fantastisk det hade varit om min älskade farfar hade fått träffa barnen. Han hade minsann gjort allt och lite till för dem. Men det är något som vi inte hann med. Det finns en mening med allt, men du ska veta att jag saknar dig ännu farfar. Alltid farfars tjej!