Jag minns en tid, då allt var så mycket lättare. Allt gick på rutin, allt var så mycket lättare. Men tiden går och vi med den. Jag minns en tid, då vi alla var små. Allt var så mycket lättare, man viste inte så mycket och det fanns inte så mycket som man kunde oroa sig över, fundera över, göra med mera. Man levde helt enkelt i sin egen lilla värld, gud vad underbart det hade varit, att leva i en värld utan bekymmer! När man var liten så visste man inte vad allt var och det var bra, för alla dessa saker som är jobbiga, farliga, sjuka, dödliga med mera fanns inte i min värld. Men nu är det en del av min verklighet! Ibland hade det varit skönt att bara så vara liten igen...