Det är meningen att livet ska vara såhär. Allt har en mening även om vi inte alltid vill inse att det är så och att vi ibland inte förstår den meningen så finns den där. Ligger här och kollar igenom gamla inlägg i bloggen och inser hur mycket som har hänt i mitt liv. Mycket som jag än idag inte kan förstå, förstå varför det har hänt.

Ibland är det skönt att bara kolla igenom gamla inlägg, läsa sådant som man själv har skrivit och inte bara vad andra har skrivit. En massa minnen kommer ifatt en, tårarna kommer utan förvarning som varje gång, många tankar väcks än en gång till liv. Så många härliga minnen som än en gång återskapas och ännu ett leende träder fram över mina läppar och i nästa andetag så kommer alla dessa tårar. Tårar som aldrig tycks ta slut, när jag tänker på er så kommer tårarna och leendet. För alla dessa minnen jag har tillsammans med er kan ingen ta ifrån mig, precis som att ingen kan ta ifrån mig den enorma sakna, längtan och önskan som jag har!

Att ni togs ifrån mig, är något som jag inte vill förstå. Jag förstår inte meningen och kommer aldrig att göra det. För ni, ni som skulle vara vid min sida hela livet är nu borta, ni är i himmelen och där kommer ni att vara tills jag en dag kommer dit till er. Än idag har jag inte förstått att ni är borta, människor i min närhet pratar om er som om ni inte finns, men för mig så finns ni!

Tydligen så är det meningen att mitt liv ska se ut såhär, men varför!? Det är ingen som vet varför, det är mycket med mitt liv som jag älskar, men sen finns det en del saker som jag gärna hade önskat skulle vara annorlunda!

Man brukar säga att tiden läker alla sår! Men ack nej, så fel man kan ha. Sår läks, men det kommer likförbaskat nya, sen strös det alltid lite salt i såren, sår som än idag svider. Sår som tiden aldrig kommer att läka! Men det är meningen att mitt liv ska se  ut så här...