För någon dag sedan var jag ute på nätet och sökte på lite saker, läste bloggar och dylike! Det var då som jag av någon konstig anledning hamnade inne på den här sidan http://blogg.aftonbladet.se/blog.php?blog=8408&m=3&y=2008  Fastnade för den, tyckte att den var så underbart fin. Började och läsa, förstod först inte vad som hänt och vem det var som skrev. Men efter att ha klickat runt och läst några sidor, så förstod jag. Det var Christians mamma. Jag kände inte Christian och jag vet inte vem han var, men jag kände något speciellt när jag läste allt om honom som hanns mamma hade skrivit. Så fruktansvärt, att det som hänt måste hända.

Det är något som finna runt omkring oss varje dag, men vi ser inte, bryr oss inte. Att det ska behöva gå så långt, att människor inte bara kan förstå. Att en människa ska behöva må dåligt över något som andra människor orsakar, det finns för mycket saker som kan skada oss människor, vi borde vakna från våra drömma och inse att vi lever i en verklighet. Jag har tidigare läst bloggar och varit inne på sidor där familjer skriver om sina barn som har gått bort, det är så fruktansvärt. Men jag vet inte vad det är, det var något som tilltalade mig väldigt mycket när jag var inne på sidan om Christian, tänk han blev bara 21 år gammal och det tackvare en massa skulder, att det ens finns människor/företag som lånar ut pengar till människor som redan har höga skulder, det måste finnas en gräns.

Någon som uppmärksammar när det börjar gå åt fel håll. Men nej människor/företag bara blundar för det som håller på att hända/händer. För det är bäst så för dem, de tjänar en massa pengar istället för att inse att dem skadar andra! En av många saker som fick mig att fälla en tår inne på sida var den här meningen "Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen" bara så otroligt gulligt, det gick rakt in i hjärtat!

Detta är något som kan hända vem som helst, men för oss alla är det bara en tanke, men för en del blir det plötsligt mer än en tanke, så gör allt för att stoppa det. Fler måste inse, våga hjälpa till, våga säga ifrån, göra rätt saker för en gångs skull!