Öppnade ögonen och möttes av solens strålar som killade in genom fönstret. Fåglarna kvittrade, jag rullade upp rullgardinen. Allt var som en dröm, kollade ut genom fönstret fick se den vita snön som låg täckt över alla hustaken. Kände en känsla i hela kroppen, den kröp sakta upp för ryggraden, jag ryste till det var en kal vind som susade in genom fönstret som stod lite på glänt.

Just då ville jag inget hellre än att vara där ute i snön. Känna den kalla snön som sakta kryper in mellan tårna, det gör ont i fötterna, men lite lidande skadar ingen. Plötsligt så fick jag syn på något som jag aldrig någonsin tidigare hade skådat, kunde inte förstå att det var sant, kunde inte riktigt se vad det var. Smög mig försiktigt närmare, kom nästan ända in på. Men inte riktigt, trampade fel och föll till marken.

Kände den kalla snön mot min kind, kände hur hela jag frös till is, mins att jag försökte resa mig upp. Men nådde inget resultat, jag bara låg där. Hjälplös som aldrig förr. Kände mig bara så bortglömd, plötsligt blev allt bara svart, kunde inte se något. Men som från ingenstans så fanns du där, där vid min sida. Du tog mig i din famn, kramade mig hårt och viskade i mitt öra "Jag älskar dig"