Just precis därför, att jag alltid har varit speciell. Kan ju inte hjälpa hur jag är, är man inte som man borde va så får man va som man är. Det finns inte så mycket att göra åt saken. Har dock fått höra från många olika håll att jag var en riktig odåga när jag var liten, mycket speciell får man ju lova att säga.
Jag var tydligen grymt envis när jag var liten, vilket
jag är fortfarande!

Dessutom så hade jag tydligen mycket skit för mig när
jag var liten, som kanske syns. Fast skit det hittar jag på fortfarande, man har ju inte roligare än man gör sig. Jag har nog aldrig tråkigt, har jag det så är det aldrig speciellt länge!

Man blir ju faktiskt som man umgås så det är inte alltid så lätt. Det finns inget jag ångrar här i livet, jag lever dag för dag. Det som hänt mig kan ingen ta ifrån mig,
mina minnen kommer för evigt stanna kvar. Som jag alltid tänker när jag
vaknar på morgonen "Glöm igår, lev för idag, be för imorgon. Mer kan
du inte göra!" 

Kommer alltid vara speciell och det är jag stolt över, så har ni problem
med hur jag är så är det ju synd om er, för jag tänker dock inte ändra på mig. Diggar du inte mig så umgås inte med mig då! Man kan ju inte älska alla, det är omöjligt, så jag klagar inte, för jag älskar inte alla! Så jag vet mycket väll hur det är!