När tankarna bara flyger iväg. Då allt känns så meningslöst, du gör allt för att andra ska må bra. Men vad får du för det? Nej, just det inget, för det är ingen som bryr sig. Det är ingen som ser att du bryr dig.
Alla är blinda och ser bara inom sina ramar.

Det är så världen är uppbyggd, livet fungerar så. Ja, men att ingen förstår?
Är det lönt att man ligger här och tänker på allt och alla om ingen bryr sig? Nej det kan man tycka att det inte är, men om man inte kan sluta bry sig om alla andra?
En del är blinda, precis som kärleken.

Man rår inte alltid för vem man blir kär i, man bara blir det. Varför finns det då så många regler och krav, som man "måste" följa, när det gäller kärlek? Kan man inte bara få vara kär i den man vill? Eller jo de får man men man kan inte bli tillsammans med vem som för det anses som onormalt.

Så länge man inte skadar eller utnyttjar den andra. Vilket man inte gör om man älskar varandra. Det hjälper inte att tänka när det gäller kärlek, det innehåller för mycket, för att man ska förstå.