Den som aldrig har tålamod kan aldrig, ja jag säger aldrig hoppas. Man måste kunna hoppas för att kunna leva. Både tålamod och hopp är saker som alla på denna jord behöver, någon gång. Man måste ha tålamod för att våga hoppas. Hoppet är något som inte ska ta slut. Inte i första taget i alla fall. Hoppet är det sista som ska överge dig. Ditt tålamod gör dig stark, då du är som svagast. Sluta aldrig hoppas, allt kan hända. Det du minst anar, när som helst och var som helst. Tålamod är det samma sak som envishet? Det kan man fråga sig. Man kan ha stort tålamod, men vara jävligt envis. Man kan helt enkelt tolka det hur man vill. Tålamod är en gåva, alla har inte ”stort” tålamod. Det är inte heller alla som vågar hoppas, även om vi alla har hopp. Hoppet finns hos alla. Men det är inte alla som visar att dem hoppas och har tålamod. Men alla är vi olika och tur är nog det.