En del saker saknar man något fruktansvärt, en del saker saknar man inte alls. En del personer saknar man, en del personer saknar man inte alls. Den där känslan av att man saknar något, men man kan inte sätta fingret på det. Har fått frågan ett par gånger "Saknar du inte henne?" Svaret är det samma varje gång, nej inte henne men det som vi hade. Det är ofta själva känslan, saken man saknar inte personen. Vet att det kan låta hårt, men svaret är nej och kommer så att förbli. Jag har allt jag behöver, finns inget som saknas, inget som jag kan få i alla fall, en sak saknas och kommer alltid att göra och det är världens bästa farfar, men det är något jag inte kan ändra på. Det är meningen att det skulle bli såhär, allt som hänt har en mening, det är meningen att mitt liv ska se ut så här som det gör nu! Precis allt som händer har en mening, inte för att man alltid vet vad det är för mening, men meningen finns där!